Rytmiska spädbarnsrörelser och Rytmisk rörelseträning
Rytmisk rörelseträning har utvecklats av Kerstin Linde och bygger på de rytmiska rörelser som spädbarn spontant gör.
När vi föds är vår hjärna fortfarande mycket outvecklad och de rytmiska spädbarnsrörelserna ger hjärnan en stark stimulans från balanssinnet, led- och muskelsinnet och känselsinnet. Sådan stimulans är nödvändig för hjärnans mognad och tillväxten av hjärnans celler och utvecklingen av nervnäten mellan hjärnans olika delar.
Autism
Autism och autistiska störningar, till exempel Aspbergers syndrom är tillstånd med varierande svårighetsgrad som anses bero på funktionstörningar på olika nivåer i hjärnan.
Ibland finns skador och funktionsrubbningar i lillhjärnan och i hjärnstammen. Sådana skador försvårar spädbarnets naturliga rytmiska rörelser och bidrar därigenom till funktionsstörningar på högre nivåer i hjärnan.
Cirka hälften av alla autistiska barn utvecklar inget språk och de flesta har kommunikationsproblem. Hos många autistiska barn har man funnit att en nervcellskärna i lillhjärnan är mindre än normalt. Från denna kärna går en viktig nerförbindelse till språkområdet i vänster framlob.
Motoriska problem vid autism
Många barn med autism har motoriska problem, till exempel aktiva primitiva reflexer eller problem med muskeltonus. Barnen kan bli spända och gå på tå eller bli hopsjunkna med lågt muskeltonus. Motoriska problem hänger samman med funktionsstörningar i den del av hjärnan som kallas de basala ganglierna.
Känslomässiga symtom vid autism
Vanliga symtom vid autism är brist på nyfikenhet och upptäckarglädje, problem med socialt samspel, avvikande lekbeteende, ovilja till kroppskontakt och svårigheter med känslomässigt gensvar. Sådana problem anses bero på funktionsstörningar eller skador i den del av hjärnan som kallas det limbiska systemet.
Tvångssymtom som ritualer och rutinberoende spelar också en framträdande roll i den autistiska symtomatologin. Även dessa symtom kan vara en följd av underfunktion i det limbiska systemet.
Symtom på grund av störningar i pannloberna
Den prefrontala barken i pannloberna gör det möjligt för oss att uttrycka våra behov och känslor på ett socialt acceptabelt sätt.
Oförmågan att förstå sociala koder liksom pratsamhet och påflugenhet är karakteristiska symtom vid autism. Känslomässig labilitet och våldsamma vredesutbrott är också mycket vanliga. Dessa symtom ses ofta vid funktionsstörningar i den prefrontala barken.
Symtom på grund av aktiv Mororeflex
De flesta barn med autism är överkänsliga för olika sinnesintryck. Många tycker inte om beröring, att bli hållna eller kramade. Vanligt är också överkänslighet för ljud eller synintryck. Överkänslighet för intryck från balanssinnet förekommer. Överkänslighet för sinnesintryck beror på att Mororeflexen fortfarande är aktiv.
Rytmisk rörelseträning vid autistiska störningar
Rytmisk rörelseträning har visat omvittnad effekt vid autistiska störningar. Träningen utförs liggande på rygg eller mage eller på alla fyra. Dels består den av passiva rörelser, gungningar och vaggningar som görs på barnet, dels av aktiva rytmiska rörelser som barnet själv gör. Träningen tar 10 till 15 minuter varje dag, ibland mer.
Vissa autistiska barn gör motstånd mot träningen i början. De slingrar sig undan. Detta kan bero på att de har en aktiv Mororeflex, som gör dem mycket överkänsliga för beröring eller stimulans av balanssinnet. Med tålamod brukar sådana svårigheter övervinnas efter ett tag.
De flesta autistiska barn tycker om den rytmiska rörelseträningen och om den görs varje dag kan man redan efter någon månad lägga märke till en positiv utveckling som att barnen blir lugnare, mer intresserade av omgivningen och ger bättre kontakt. Vredesutbrotten och tvångssymptomen minskar. Träningen stimulerar även talet och språkutvecklingen.
Förbättringen kan förklaras av att den rytmiska rörelseträningen stimulerar tillväxten av nervceller i de delar av hjärnan, som är skadade, till exempel hjärnstammen, lillhjärnan, limbiska systemet och den prefrontala barken. Dessutom utvecklar träningen nervnäten mellan dessa delar och hjälper hjärnan att fungera mer samordnat. Eftersom detta är en långsam process bör träningen fortsätta under lång tid, minst ett till två år.
För att minska barnets överkänslighet för sinnesintryck bör även Mororeflexen integreras genom en speciell behandlingsmetod som utarbetats av den ryska psykologen Svetlana Masgutova.
Harald Blomberg och hans medarbetare ger nu en 2-dagars kurs som vänder sig bland annat till föräldrar med barn inom autism spektret och med ADHD. Läs mer om kursen under Kursbeskrivningar. Läs om när kurserna ges över hela landet på www.blombergrmt.se och www.rytmiskrorelsetraning.se
